Hem » Okategoriserade » Analysera konsekvenserna av ett hyrläkarstopp först

Analysera konsekvenserna av ett hyrläkarstopp först

Sveriges Kommuner och Landsting, landstingen och regionerna har en plan för hyrläkarstopp från januari 2019. Bland de 60 åtgärdspunkter man föreslår är de flesta ypperliga förslag, som handlar om arbetsmiljö, dimensionering, rekrytering, ersättningsfrågor och nya arbetssätt och inget som bemanningsföretagen kan ha något att invända emot.

Däremot är själva tanken på hyrläkarstopp ett resultat av massmedias mångåriga drev mot ”stafettläkare”. Landstingspolitiker, SKL och till och med Distriktsläkarföreningen kan ha skäll tänka efter mer än en gång. Tyvärr har de oftast ingen aning om vad de riskerar att ställa till med, eftersom de saknar en riktig konsekvensanalys. Har någon hört talas om läkarbrist ? Tänk då på att bemanningsföretagen får många läkare att arbeta mera (till exempel på semestrar och kompledigheter) och effektivare (uteslutande patientrelaterat arbete) och stanna kvar i yrket mycket längre.

Om denna möjlighet försvann påstår jag att Sveriges sjukvård skulle kunna gå miste om arbete motsvarande något/några tusental årsarbetande läkare. En del flyttar till Norge och andra länder. En del lämnar sjukvården för företagshälsovården. Många läkare, inte minst pensionerade sådana, som idag fakturerar för sitt arbete vill inte vara anställda med lön. Den stora bortfallet blir dock de som väljer att jobba mindre, om inte hyrläkarjobb längre kan erbjudas under ledigheterna från huvudarbetsgivaren.

Observera att jag inte menar att Sverige förlorar tusentals läkare med ett hyrläkarstopp, utan att vi förlorar produktion motsvarande något/några tusental årsarbetande läkare, vilket naturligtvis framför allt drabbar primärvården, som behöver de flesta hyrläkarna ! En riktig konsekvensanalys skulle kunna beräkna detta noggrannare och borde krävas innan beslut fattas ute i landstingen på så lösa boliner som bristfälliga mediala ”fakta”.

Ofta påstås helt grundlöst att hyrläkarkostnaderna tynger landstingens ekonomi, men det är årslönekostnaden, inklusive sociala avgifter, semesterersättning, sjuklön, pensionsavsättning, utbildning och andra kostnader man har för den landstingsanställde läkaren, dividerat med de 40 arbetsveckor denne i genomsnitt jobbar på ett  år, som man ska jämföra med veckokostnaden för den bemanningsanställde (som alltså bara jobbar med patientarbete).

Ofta hörs även argumentet att hyrläkare ger dålig kontinuitet. Och visst behöver en del patienter en fast läkarkontakt, men vikarier, oavsett om de är landstingsanställda eller bemanningspersonal, tjänstgör på korttids- eller långtidsvikariat, så där är givetvis ingen skillnad på vem som är arbetsgivare för vikarien. Dessutom skulle en alltför hög kontinuitet, säg 100 procent, ge en fullständig och permanent brist på tillgång till läkare i stora delar av Sverige ! I det sammanhanget har vi snarast för låg geografisk rörlighet av läkare i Sverige. Genom bemanningsbolag får även bristområden tillgång till läkare och en del väljer sedan att stanna där.

Även om man ute i landstingen vill beskriva verkligheten tvärtom, så är det i regel landstingen som är problemet, medan bemanningsbolagen är en del av lösningen.

Börje Eriksson, legitimerad läkare, specialist i allmänmedicin, pensionerad, ibland hyrläkare.

Jäv : Har tidigare varit både ägare till bemanningsbolag och extern vd.

Debatt i Dagens Medicin nr 50-52/17 onsdag 13 december.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s