Hem » Okategoriserade » Årstiderna kan påverka dig mer än du tror

Årstiderna kan påverka dig mer än du tror

När vi går från sommar till höst, eller vinter till vår, är det lätt att bli hängig. En del drabbas till och med av årstidsbunden depression, SAD.

SAD står för Seasonal Affective Disorder och kallas ofta årstidsbunden depression på svenska. Det innebär att man blir trött, nedstämd i vissa fall deprimerad av årstidernas skiftningar. Årstidsbunden depression drabbar precis som vanlig depression kvinnor i betydligt större utsträckning än män och besvären är vanligast i länder där tillgången till dagsljus varierar kraftig under året – ju större variation mellan sommar och vinter, desto vanligare är besvären.

Symtomen liknar de som för en depression med bland annat nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och känslan av att sådant du tidigare tyckte var kul inte längre känns roligt. Skillnaden ligger i regelbundenheten, att det återkommer vart år men försvinner däremellan.

Ljus och fysisk aktivitet hjälper

Forskare tror att årstidsbunden depression har med ljuset och dess våglängder att göra. Det finns olika typer av ljusbehandlingar där artificiellt ljus används för att behandla årstidsbunden depression, men effekten av behandlingen saknar än så länge vetenskapligt stöd.

Naturligt dagsljus och fysisk aktivitet är två mer belagda metoder för att behandla årstidsbunden depression. En promenad på morgonen eller mitt på dagen, även om det är mulet, ger dig både dagsljus och rörelse, vilket kan förebygga problemen.

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression (förkortat SAD, efter den engelska benämningen, seasonal affective disorder) är en psykisk åkomma som kännetecknas av starka och årstidsavhängiga svängningar i sinnesstämningen. Vanligast är en växling mellan depressiva symptom om hösten/vintern (”vinterdepression”) och symptomfrihet eller till och med maniskt beteende om våren/sommaren.

SAD är en omtvistad diagnos, och det har påvisats i rapporter och systematiska litteraturöversikter att det är svårt att skilja SAD från reguljär depression.

Diagnosen

Årstidsbunden depression är en depression som uppträder regelbundet under en bestämd årstid (vanligtvis hösten/vintern). Lika regelbundet försvinner symptomen fullständigt. Vanliga symptom i den depressiva fasen är:

  • En melankolisk sinnesstämning
  • Ökat sömnbehov,
  • Nedsatt social, fysisk och/eller sexuell aktivitet,
  • Ändrad (vanligtvis ökad) aptit med ändrat ätbeteende (sockerbehov) och viktökning,
  • Premenstruella spänningar,
  • Koncentrationssvårigheter.

eller ofta en kombination av dessa.

Vid vinterdepression börjar de första kliniska symptomen runt september eller oktober. Sjukdomsbilden är i regel starkast i januari, medan symptomen gradvis försvinner igen under loppet av våren. Sommaren är vanligtvis symptomfri. Hos vissa patienter uppträder hypomaniskt eller, ännu mer sällsynt, maniskt beteende på sommaren.

Diagnosen beskrevs så sent som 1984 av Norman Rosenthal med kollegor. En av orsakerna till att sjukdomen länge förblev oupptäckt är att större eller mindre årstidsrelaterade stämningssvängningar är vanliga också hos friska personer. Det är först när denna svängning utvecklar sig till en sjukdom som man talar om SAD. SAD kan också ses som en extrem form av en naturligt förekommande variation.

Förekomst och orsaker

Runt 5% av den vuxna befolkningen lider av SAD. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdom.

Prevalensen – förekomsten – varierar mellan olika länder. Variationen verkar inte bero på genetiska skillnader mellan folkslag, utan på breddgrad. Det enda undantaget från detta är Island, där en mycket lägre del av befolkningen är drabbad än i länder på liknande breddgrader. Orsaken antas att Island har varit ganska isolerat från andra länder under lång tid. I normalfallet har personer som i historisk tid dött tidigare än friska personer och därmed fått färre eller inga barn, vilket innebär att benägenheten att utveckla sjukdomen genom naturligt urval minskat närmare polerna. Denna anpassning till extremare breddgrader med dess ljusförhållanden motverkas delvis av genetiskt utbyte med omkringliggande områden, medan det isolerade Island uppnått en högre grad av anpassning till breddgraden.

Behandling

Årstidsbunden depression behandlas ofta med ljusterapi eller med farmakologisk behandling.

Andra möjligheter som har visat lyckad effekter är förändrad boendesituation, till exempel att flytta söderut även inom ett land. Mer tid utomhus under dagsljus timmar och motion har också nämnts som möjliga hjälpmedel.

6 tips för bättre sömn

Den 25 oktober ställer vi om klockan till vintertid. För vissa innebär detta helt enkelt en timme längre sovmorgon, men för andra är det svårare att anpassa sig till den nya dygnsrytmen och sömnen påverkas.

1.Träna regelbundet

Sömnstörningar är mycket ovanliga bland dem som är fysiskt aktiva. Flera studier har visat att de som tränar regelbundet sover bättre. Men direkt efter att du rört på dig ökas aktiviteten i kroppen. Träna alltså helst på dagen eller tidig kväll, så att din kropp åtminstone har tre timmar på sig att varva ned.

2. Undvik klockan

Vänd bort klockan så att du inte ser den från sängen och aavstå från att titta på den nattetid. Vi fastnar lätt i tankar som ”jag måste somna nu” eller ”om jag somnar nu får jag sova X timmar” vilket inte underlättar insomningen.

3. Tydlig dygnsrytm

Gör en tydlig avgränsning mellan arbete och fritid i både tid och rum. Om du arbetar hemifrån så är det viktigt att avsluta i god tid så att du hinner varva ned.

4. Gå i dagsljus

Försök att tillbringa minst en timme ute i dagsljus varje dag, det hjälper kroppens biologiska klocka att ställa in sin dygnsrytm efter soldygnet.

5. Varva ner

Försök varva ner med pulssänkande aktiviteter och vila en stund innan du går och lägger dig. Då får du förhoppningsvis inte bara att somna, utan sover dessutom lugnare. Om du har svårt att slappna av i kroppen kan regelbundna avslappningsövningar vara extra hjälpsamt.

6. Släpp jobbiga tankar

Om du har en tendens att grubbla eller oroa dig i sängen, kan det vara bra att skriva ned dina grubblerier innan läggdags eller när du ligger i sängen. Om du har dem nedskrivna kan du skjuta på problemen till morgondagen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s