Hem » Okategoriserade » Covid-19 – Corona virus disease 2019

Covid-19 – Corona virus disease 2019

Definition

Sjukdom orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2.

Sjukdom som kan ge förkylning till alvarlig andningssvikt.

Förekomst

Klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen. Fler bekräftade fall hos kvinnor 55% jämfört med män 45%. Dock är det fler män som behöver IVA-vård – 70%, kvinnor – 30%.

Medianålder för smitta under mars-april i Sverige såg ut att vara 59 år.

Under hösten 2020 har den största andelen smittade funnits i åldersgrupperna 18-29 år.

Etiologi och patogenes

Coronavirus som grupp upptäcktes i mitten av 1960-talet. Coronavirus delas in i fyra subgrupper: alfa, beta, delta och gamma. SARS-CoV-2 hör, tillsammans med SARS-CoV och MERS-CoV till gruppen beta coronavirus.

Den stora reservoaren är troligtvis fladdermöss.

Virusen verkar ha en större risk att leda till infektioner i de nedre luftvägarna jämfört med influensavirus.

I nuläget bedöms den huvudsakliga spridningen ske från luftvägarna. SARS-CoV-2 är en droppsmitta, inte en luftburen smitta. Vissa patogener är inte regelrätt kuftburna men kan transportera sig i luften på större avstånd än en meter: SARS-CoV, Bordetella pertussis, inflluensavirus, adenovirus, rhinovirus, Mycoplasma pneumoniae, grupp A streptokocker och Neisseria meningitidis.

Indirekt kontaktsmitta, via ytor och föremål, är en möjlig smittväg. Studie på virusets möjlighet att vara viabelt på olika ytor har genomförts. På tunnare papper som näsdukar och skrivpapper verkade viabelt virus finnas kvar mellan 30 minuter till 3 timmar. Trä och tyg < 2 dygn, glas och sedlar < 4 dagar, metall, plast, ansiktsmask < 7 dagar.

Virus i faeces verkar kunna kvarstå en längre tid – virusutsöndring upp till 5 veckor efter symtomfrihet.

Coronavirus som grupp verkar vara känsligt för uttorkning, mängden viabelt virus minskar på ytor om luftfuktigheten sjunker.

Coronavirus som grupp verkar överleva på ytor längre i kyligare temperatur.

Fölkhälsomyndigheten bedömer att symtomfria personer inte anses vara smittsamma.

Allvarliga covid-19 infektioner och patogenesen bakom: cytokinstorm, starkt inflammatoriskt svar och utvecklande av ARDS verkar vara den huvudsakliga faktorerna.

Blodgrupp och dess påverkan: blodgrupp 0 verkar vara förknippat med lägre risk för smitta.

Predisponerande faktorer

  • Hög ålder > 70 år
  • Cancersjukdom med eller utan behandling (särskilt cytostatikabehandling och omfattande strålbehandling)
  • Immunbristsjukdomar
  • Hypertoni
  • Övervikt
  • Diabetes
  • Kranskärlsjukdom
  • Cerebrovaskulär sjukdom

Diagnoskriterier

  1. Mild covid-19: lindrig infektion utan allmänpåverkan eller syrgasbehov
  2. Måttlig covid-19: infektion med måttlig allmänpåverkan och/eller med syrgasbehov i vila
  3. Svår covid-19: infektion med uttalad allmänpåverkan och/eller stort syrgasbehov (>10 liter syrgas/min)
  4. Kritisk covid-19: infektion med uttalad allmänpåverkan och behov av respiratorbehandling eller högflödessyrgasbehandling på IVA

Differentialdiagnoser

  • Alla former av akut luftvägsinfektion
  • Influensa
  • Förkylning
  • Legionärssjuka
  • Pneumoni
  • Tonsillit

Anamnes

Inkubationstiden för covid-19 verkar variera mellan 1-14 dagar, vanligen 5 dagar.

Symtom: Brett spann, allt från asymtomatiska personer till livshotande symtom. Förkylningssymtom är vanligt förekommenade i form av torrhosta, trötthet, feber. I vissa fall andningssvårigheter, muskelvärk, GI-symtom. Bortfall av lukt och smak.

Vanligaste symtomen: framförallt rapporteras symtom som feber och hosta.

Andra vanliga symtom som rapporterats är andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.

Typisk bild är feber, torrhosta, trötthet. I varierande grad förekommer dyspné, ökad sputum produktion, aptitförlust, snuva, halsont, muskelvärk och huvudvärk. Andra symtom som kan förekomma ensamma eller tillsammans med ovanstående: buksmärtor, diarré, bröstsmärtor (icke-ansträngningsutlösta), förlust av lukt/smaksinne.

Symtom           Covid-19                Förkylning          Influensa         Allergi

Feber                Huvudsymtom       Sällan                  Vanligt           Sällan

Hosta                Huvudsymtom       Vanligt                Vanligt           Ibland 

Dyspné             Huvudsymotm        Nej                      Sällan             Ibland

Hvudvärk         Vanligt                    Ibland                  Vanligt           Ibland

Trötthet            Vanligt                    Ibland                  Vanligt           Ibland

Nedsatt

Lukt / smak      Vanligt                    Ibland                  Ibland             Ibland

Muskelvärk      Ibland                      Ibland                  Vanligt           Sällan

Halsont               Ibland                 Vanligt                  Vanligt             Sällan

Rinnande eller

täppt näsa            Ibland                 Vanligt                  Ibland              Vanligt

Nysning               Sällan                 Vanligt                  Sällan               Vanligt

Kliniska fynd

Kliniska fynd: Brett spektrum, inga fynd till alvarlig andningspåverkan kan ses.

Sannolikt finns det många personer som saknar kliniska fynd.

Feber saknas hos många.

Milda luftvägssymtom: hosta, lättare dyspné.

Dyspné: hos särskilt äldre patienter verkar tyst hypoxi inträffa, utan föregående dyspné.

Allmänstillstånd: sjukdomkänsla, nedsatt allmäntillstånd.   

Pneumoni:

  • Mild till svår pneumoni kan ses,
  • Nedsatt saturation,
  • Ofta hörs avvikande lungljud vid auskultation.

ARDS, sepsis, septisk chock:

Lågt blodtryck,

Påverkat allmäntillstånd,

Gi-symtom: verkar vara tämligen vanligt, särskilt diarré och illamående.

Provtagning

  • PCR kan detektera viruset. Främst nasopharynxprov, svalgprov eller kombinerat.
  • Leukopeni och lymfocytopeni
  • Trombocytopeni
  • LDH, ASAT, ALAT förhöjda
  • Hos många personer är CRP förhöjt, och man har sett att CRP-höjning var relaterad till allvarlighetsgraden. På grund av det stora inflammatoriska påslaget covid-19 verkar ge kan CRP-nivåerna vara lika höga som vid bakteriella infektioner.
  • D-dimmer verkar korrelera med högre risk för död.
  • Troponin T nivåer förhöjda (myokardskada relaterades till högre mortalitet)

Andra prover (differentialdiagnos)

  • Influensa
  • Kikhosta
  • Klamydia
  • Mykoplasma
  • Legionella

Bilddiagnostik

DT-undersökning visar typisk bild som vid viral pneumoni. Så kallad ”ground glass”-bild ses hos både vuxna och barn med DT-fynd vid covid-19.

Behandling

Behandling: Majoriteten kan egenvårda hemma med symtomlindring. En andel blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård med syrgas.

Behandlingsmål

  • Minskade symtom;
  • Minskad dödlighet;
  • Långsam smittspridning i befolkningen så att sjukvårdens kapacitet räcker;

Behandlingen i korthet

  • Symtomlindring och stödjande vård.
  • Personer med symtom som kan stämma med covid-19 ska stanna hemma och isolera sig, oavsett grad av symtom.
  • Hos gravida rekommenderas samma strategi som hos andra individer.
  • Blodförtunnande och kortison läggs till i vissa grupper.

Läkemedelsbehandling

Remdesivir: i Sverige vårdprogram kan Remdesivir ges om lungfunktionen blivit så pass försämrad att respirator krävs.

Kortison: det svenska vårdprogrammet förordar kortison i lågdos till alla patienter som behöver läggas in med syrgasbehov och inflammatoriska tecken.

Antibiotika: sekundär bakteriell pålagring vid viral pneumoni har visat sig vara ett problem vid tidigare pandemier. Verkar inte vara fallet vid covid-19, dock kan CRP-nivåer uppmätas i klass med bakteriella infektioner. Beror troligtvis på det stora inflammatoriska påslaget.

Trombosprofylax / antikoagulantia: de mer allvarliga formerna av covid-19 progredierar till en systemisk sjukdom med koagulopati. Även till patienter som inte sjukhusvårdas kan trombosprofylax övervägas. Med riskfaktorer inkluderas bland annat övervikt, tidigare trombos, cancer.

Annan behandling

Syrgas: rekommenderas vid saturation < 93%

Målsaturation 92-96 % hos lungfriska, 88-92 % hos patienter med underliggande lungsjukdomar såsom KOL.

CPAP: kan provas, men patienter som behöver CPAP progredierar ofta vidare till respirator.

ECMO: krävande teknik med syresättning via konstgjord lunga utanför kroppen.

Eftervård

Patienter som har fått intensivvård: dessa patienter kan behöva specialistrehabilitering.

Det finns samlingsbegrepp PICS (post intensive care syndrome), som sammanfattar problem som kan uppstå: muskelsvaghet, undernäring, nedsatt lungfunktion, allvarligt trötthet (fatigue), påverkan på fysisk aktivitet och träningsförmåga, smärta, psykiska och kognitiva besvär.

Primärvårdens roll hos denna patientgrupp är att fånga upp dessa patienter för remittering till en specialiserad instans.

Patienter som har haft ARDS har osäker respiratorisk status på lång sikt.

Allmän prevention

  • Undvika kontakt med sjuka personer;
  • Undvika att röra ansikte/ögon med händer;
  • Undvika att ta i hand i onödan;
  • Frekvent handtvätt med tvål och/eller handsprit;
  • Undvika områden med hög förekomst av covid-19.

Förlopp

Lindrigt sjuka beräknas vara friska efter 2 veckor, allvarligt sjuka mellan 3 och 6 veckor. Mediantiden för slutenvårdsvistelse har i en studie beräknats till cirka 13 dagar.

Enligt italienska data var fördelning på allvarlighetsnivån följande:

  • 6,7 % ina symtom,
  • 10,6 ospecifika symtom,
  • 6,7 % få symtom,
  • 46,1 % milda symtom,
  • 24,9 % svåra symtom,
  • 5,0 % kritiskt tillstånd.

Tiden mellan symtom och inläggning: medianen runt 12 dagar.

Gravida: man har sett att gravida kvinnor utvecklar ett allvarligt förlopp vid influensa, sars och mers i högre grad än icke-gravida kvinnor. WHO listar inte gravida som personer med ökad risk för allvarligt förlopp.

Enligt en brittisk rapport var en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män av de inlagda på IVA.

Personer med konstaterad covid-19 som isolerat sig i hemmet kan anses vara smittfria två dygn efter att febern försvunnit ihop med allmän förbättring, samt att det gått mer än 7 dagar sedan debut av symtom.

På särskilt boenden, korttidsboenden samt i miljöer med känsliga individer bör än mer försiktighet tillämpas i form av att det ska ha gått minst 14 dagar sedan insjuknande samt förbättring av mående och feberfrihet i minst 2 dygn.

Komplikationer

  • Sekundär bakteriell infektion av luftvägarna,
  • Svår pneumoni,
  • Lungemboli,
  • Sepsis,
  • Chock,
  • ARDS,
  • Arytmier,
  • Hjärtinfarkt,
  • Neurologisk påverkan,
  • Död – främst till följd av andningssvikt/ARDS.

Prognos

Prognosen varierar från ett helt asymtomatiskt förlopp till död.

Fölkhälsomyndiheten har angett följande tillstånd som ökad risk för allvarligt förlopp, i fallande ordning:

  • Organtransplantation,
  • Blodcancersjukdomar,
  • Neurologiska sjukdomar (MS, Parkinson, Myastenia gravis),
  • Fetma (ökad risk med ökad grad av fetma),
  • Diabetes (mindre risk om den är välbehandlat),
  • Aktuell cancerbehandling,
  • Kronisk lungsjukdom (inklusive astma, men mycket marginellt om den är välbehandlat),
  • Stroke/demens,
  • Anna immunhämmande sjukdom eller behandling,
  • Leversjukdom,
  • Nedsatt njurfunktion,
  • Hjärt- och kärlsjukdom (OBS! Endast hypertoni verkar inte öka risken har man numera sett).

Dödlighet

Mortaliteten varierar mellan åldersgrupper:

  • För åldersgrupper 0-69 är mortaliteten 0,1 %
  • Föråldersgruppen 70+ skattas mortaliteten till 4,3 %

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s