Hem » Okategoriserade » Promenad i parken bättre för blodkärlen än promenad i staden

Promenad i parken bättre för blodkärlen än promenad i staden

”Långt bort från stadens gråa hus, vi glatt vår kosa styr” diktade Evelyn Lindström redan på 1930-talet i sin omtyckta visa. Intuitivt  kan man tycka att en sådan livsstil borde förknippas med hälsovinster, inte minst ur ett kardiovaskulärt perspektiv. Denna hypotes kan nu betraktas som styrkt. En brittisk forskargrupp lät 119 personer företa en två timmar lång promenad, dels på en livligt trafikerad affärsgata i London (Oxford Street), dels i ett närbeläget grönområde (Hyde Park).

Försökspersonerna var kardiopulmonellt friska eller hade antigen kroniskt obstruktiv lungsjukdom eller kronisk ischemisk hjärtsjukdom. Alla försökspersoner fick promenera på bägge ställena i en randomiserad överkorsningsstudie. Graden av kärlstelhet värderades före och efter varje promenad genom pulsvågshastighetsmätning. Det gick minst 3 veckor mellan promenadtillfällena, och försökspersonerna transporterades mellan forskningslaboratoriet och promenadställena med elbilar. Graden av luftföroreningar uppmättes och var som förväntat signifikant högre på Oxford Street än i Hyde Park, liksom nivån av bakgrundsbuller. Temperatur och luftfuktighet skiljde sig dock ej signifikant mellan de bägge promenadställena.

Studien huvudfynd var att efter promenaden i Hyde Park förbättrades graden av kärlstelhet signifikant: bland de friska försökspersonerna sjönk pulsvågshastigheten med 5,31 procent (95 procents konfidensintervall (95KI): -10,4 till -0,27), bland försökspersonerna med kroniskt obstruktiv lungsjukdom sjönk pulsvågshastigheten med 6,09 procent (95KI: -10,5 till 1,67) och bland försökspersonerna med kronisk ischemisk hjärtsjukdom sjönk pulsvågshastigheten med 7,63 procent (95KI: -12,1 till -3,20).

Efter promenaden på Oxford Street fann man däremot ingen signifikant förbättring av graden av kärlstelhet. Skillnaden i förändring av kärlstelhet till Hyde Parks fördel kvarstod ett drygt dygn efter promenaderna. De gynnsamma kardiovaskulära effekter som uppträder i nära anslutning till lågintensiv fysisk träning förefaller således utebli om träningen sker i en luftförorenad miljö. Studien belyser vikten av att det finns lättillgängliga grönområden i vår närhet. Huruvida träning i olika miljöer får olika utfall på kardiovaskulära riskfaktorer även på lång sikt blir en intressant framtida forskningsfråga.

Magnus Wijkman, överläkare, adj universitetslektor, medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping; institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s